
Turkosblått bad i Joniska havet
När turistbåten lägger till i den lilla havsviken slänger de flesta passagerarna av sig kläderna omgående för ett bad. Det ljust turkosblå, kristallklara vattnet går helt enkelt inte att motstå oavsett ålder. Varför dagsturen, som börjar på fastlandsorten Parga och går via de små öarna Paxos och Antipaxos och tar en hel dag i anspråk inte stannar till vid fler havsvikar för bad, är en gåta med tanke på hur populärt detta stopp på bara 40 minuter är bland oss turistande ombord. Förutom en timmes lunchstopp på den lilla ön Paxos och dess ”huvudstad” Gaios där vi bara hinner dela en tallrik friterad kalamari och den salta romröran taramosalata och köpa en glass, är badstoppet i det turkosblå det enda på den 7 timmar långa resan. Men visst ett par timmar ute på det blå med lite vind och svalka när dagstemperaturen ligger på 37 grader är helt ok.

Friterad Kalamari smakar alltid gott tillsammans med en meze. Inte minst på plats i Grekland.
Tillbaka i Parga – den lilla bergsklättrande orten precis vid Joniska havets kust som vi valt för årets inspirations- och semesterresa, blir det lite välbehövlig vila från väder och vind innan det bär av ut på jakt efter matinspiration i den varma sommarkvällen. Vi blir inte besvikna en enda kväll. I Parga hittar vi under våra sju dagar fantastiskt god mat utan större ansträngning. Inte heller är det långt till fina stränder, även om ingen liknar båtresans havsvik utanför Paxos.
En av veckans favorittillhåll är en restaurang som ser ut som ett jättelikt dockskåp inkilat i berget med bedårande utsikt över Valtos Beach.

Ljumma kvällar på en Grekisk taverna med denna utsikt..
Första kvällen beställer vi in en meze som inte alltid serveras på alla vanliga turisttavernor i Grekland. Anledningen kanske är dess enkelhet.
En meze vars huvudingrediens är potatis- kan den verkligen vara så god att man återvänder till samma Taverna varje kväll bara för att klura ut receptet?
Vi har förgäves försökt att återskapa denna urgoda meze sen vi kom hem, men förgäves. Inte smakar den som på Taverna Stefanos i Parga – vars specialitet annars är färsk fisk. Enligt den kvinnliga ägaren görs deras Skordalia- som röran heter- endast på fyra ingredienser: potatis, citronsaft, vitlök och olja. En riktigt budget- meze med andra ord. Men hur de får den så blank, så luftig och så len är fortfarande ett frågetecken. Och det fina var att den alltid serverades kylskåpskall. Urgott med en bit bröd! Hittade en variant på hur man gör röran med en äkta grek som ciceron men den liknar inte den vi åt. Skordalia passar utmärkt som en start-meze på en middag men den är ganska mäktig och gör sig väldigt bra som tillbehör till stekt eller grillad fisk eller en köttbit.

Potatisröran Skordalia smakar gudomligt men är svår att få till på hemmaplan.
Vår absoluta favoritmeze och som vi ofta får receptfrågor på är den grekiska aubergineröran Melitzanosalata (recept längs ner på sidan). Vi beställde in den flera gånger på olika restauranger i Parga men inte en enda gång tyckte vi att den kunde mäta sig med den som vi gör hemma (vilket alltid är en tröst när dagarna är kortare och mörkare och det turkosblå långt borta- för då finns det hopp för oss nordbor att vi också överlever vintern detta år). Men visst är det svårt att föreställa sig hur de ofta stenhårda, mörkt lila auberginerna i plastförpackningar i varuhusets grönsaksdisk kan förvandlas till så många goda rätter som de som vi lagar året om: Moussaka, Melanzane alla parmigiana, Ratatouille…Det jag inte gillar är när auberginen har för många kärnor men antar att det är en smaksak. De Melitzanosalatas som vi åt i Parga var alla väldigt grå i färgen vilket inte alltid illustrerar hur gott de kan smaka eftersom vi lika mycket äter med ögonen. Men lika mycket som vi funderar på hur den Skordalia vi beställde kunde våra så vit i färgen till skillnad från den vi gjort hemma, lika frågande är vi till att samtliga Melitzanosaltas var så grå och smaklösa till skillnad från vår gröna aptitliga.
Vårt bästa recept på Melitzanosalata kommer i alla fall här:
Värm ugnen på 200grader. Halvera under tiden 3 stora auberginer, salta och låt dra tills ugnen är varm. Torka av vätskan som bildats på grönsakerna och lägg dem på en plåt med köttsidan uppåt och hacka sedan både bak-och framsida med en gaffel. Baka dem sedan i ugnen tills de faller ihop vilket tar mellan 20-30 minuter. De ska vara helt mjuka när du känner på den med en gaffel.
Medan auberginen bakas gör du en marinad på saften av 1 citron, 1-2 dl olivolja (beroende på om du vill ha röran till mat eller som tilltugg på en brödskiva), en stor näve hackad Bladpersilja, 1/2-1 färsk Chili, 1-2 pressade klyftor vitlökar samt 1 finhackad röd lök.
När auberginen kallnat gröper du ur köttet och mosar det- antingen med en gaffel (lite mer tuggmotstånd) eller kör det i en Food Processor/med en handmixer (för en lösare röra). Blanda sedan försiktigt i citron- och oliveoljesaften, rör ner persiljehacket och Chilin, salta och peppra. Ibland- som på bilden nedan, blandar vi i lite fetaost och hackade valnötter, men det är minst lika gott utan. Vi serverar röran till grillmiddagar, på rostade brödskivor som tilltugg, eller som en av många rätter på våra tapas/mezemiddagar.

Den populäraste mezerätten på våra middagar i sommar- alla kategorier- heter Melitzanosalata.
©Lotta Strinnholm All rights reserved.